Etiketter: hypotyreos, Sälen, springa, springa med hund, träning
Kanske kan jag bli en löpare igen
Jag vill kunna springa. Men min kropp motarbetar mig. Med en hypotyreos och hormoner som under lång tid varit ur spel så har det varit helt hopplöst att komma ner i vikt. Knäna har protesterat och det har blivit CrossFit och styrketräning för det funkar. Jag är stark. Riktigt stark faktiskt men jag vill också springa! Så nu har jag en plan. 2-3 pass i veckan för att långsamt börja vänja lederna igen och första målet är 5 km. Jag ska följa ett program från Stora löparboken för kvinnor. Långsamt är också framåt 👊
Sunday runday
Vilken härlig söndag. + 8 grader, knallblå himmel, bar asfalt,ä men långt över metern med snö överallt annars. Det porlar lite här och där när snön sakta smälter bort. Idag blev det också en kort springtur. Planen är att långsamt vänja kroppen vid att springa igen. Långsamt för att inte få ont nånstans. Och det känns bra! Det är så skönt att bara lunka på – långsamt är också framåt 💕
Jag har ju sprungit idag
Efter en lång förmiddag i soffan, långpromenad med finaste A och hundarna, veckohandling, brödbak så somnade jag på soffan. Varmt och mysigt under filten med Bonzo nära. När sonen kom hem från jobbet masade jag mig upp, bytte om och stack (helt oplanerat) ut och sprang! -4 och lätt snöfall men lite blåst. Det kändes förvånansvärt lätt, jag blandade spring med gå snabbt och fick ihop 4 km med ett stort leende på läpparna! Dessutom har jag bestämt att efter Vasaloppet ska jag sätta en plan för löpningen. Jag vill ju verkligen hålla igång löpningen också och då måste man
-
-
-
-
/ 0 Comments