img_2891

Hemma från storstan

Jag förstår att ni väntar med spänning på en liten lopprapport från gårdagens tunnelrun i Stockholm 😀

Men vet ni, jag är för trött för att skriva den idag. Efter en lång resa hem och middag med familjen har jag landat i soffan och snart blir det sängen! 

Några bilder så länge

img_2891

Årets första lopp

Nu är vi äntligen på plats på hotellet i Solna. Vi hann ner för att hämta ut nummerlapparna, vilket var en himla tur eftersom vi startar redan 9, och det hade blivit stressigt att hinna hämta ut dem på morgonen. Dessutom är nummerlappsutdelningen är vid målet, vilket jag egentligen tycker är lite knepigt. 

Men nu är vi incheckade och ligger på varsin säng, det blir en tidig kväll. Men desto mer hinner vi göra efter loppet i morgon.

En sväng i Mall of Scandinavia troligen och en riktigt god middag!


Ska du springa city tunnelrun i morgon? 

img_2891

#tb till ett annat liv med kroppshat

#TB till ett liv med kroppshat

När jag tänker tillbaka på hur mitt liv var som en icke-tränande person så minns jag att det mesta var jobbigt när det gällde rörelse och motion. Jobbigt att gå uppför trappor, jobbigt att sätta sig på golvet med barnen, jobbigt att göra saker med armarna ovanför huvudet för då skrek de svaga axlarna.
Jag minns också oändliga kvällar med mängder av godis och snacks. Små barn som inte sov på nätterna och föräldrar som tröståt och fastnade i sockerfällan ordentligt båda två.
Jag hade så otroligt dålig kondition, och att  jag var rökare också hjälpte såklart inte till.
När hypotyreosen slog till så fanns det bara två val. Kämpa eller bli stillasittande i en ökande övervikt.
Jag valde att kämpa och jag har aldrig ångrat en sekund.

När kroppen börjar användas ändras tanken

Tills jag blev en tränande person så hatade jag min kropp. Inte förrän då insåg jag  vad jag faktiskt klarade av. Då började jag förstå att  kroppen är ett redskap som gör det jag ber den om, men jag förstod också att jag måste ta hand om den.
Jag önskar att jag kunde förmedla varför du ska välja att bli en sån där som tränar.
Att den där känslan av att orka göra saker, att vara stark, att klara av saker och utmaningar man aldrig trott var möjligt, att den känslan är oslagbar och helt fantastiskt underbar!
Oavsett vad man tänker om träningshets osv så är det fortfarande så, att det är en extremt liten del av vår befolkning som tränar regelbundet.

Smal är inte samma sak som stark och hälsosam

Jag säjer inget om smal, märker du det? För i min värld betyder inte smal att man är hälsosam, stark och hållbar. Det kan du vara, men det är inte självklart.
Vad du väljer att träna, det bryr jag mig inte om men Sara Dahlström skrev ett väldigt tänkvärt inlägg om  kroppshat och att man kan bli av med det – genom att lyfta tungt.
Och det där med att lyfta tunga grejer, att våga kliva utanför sin comfort zone hela tiden, det är det som fått mig att sluta hata min kropp.
Det är också det som sakta men säkert förändrar min kropps utseende.  Naken framför spegeln ser jag skillnad. Jag känner skillnad på hur kläderna sitter.
För mig är det värt allt, att vara vara stark och hållbar.

Läs mer: Lyft tungt – bli av med ditt kroppshat

 

kroppshat

Spring. Spring fort, långsamt, lagom, baklänges, framlänges, barfota eller med skor. Precis hur du vill och alla sätt är lika bra.

Gör övningar med din kroppsvikt. Var inte rädd för att ta till den hjälp som finns om övningen är för svår. Alla sätt är bra och alla sätt kommer hjälpa dig mot målet att få en stark och hållbar kropp utan tankar om kroppshat.

Lyft tungt. På alla sätt och vis. Våga göra en förändring.